SamInTheory

Jag har funderat på en sak. Fan vad ute det är att vara singel, uppenbarligen. Värre än manchesterbyxor, hår under armarna och blommiga tapeter... nej vänta. Det är ju inne igen. Ah. Skit samma. Nu när alla är upptagna med varandra kan de ju inte gärna ha och göra med en självupptagen, lat och misslyckad sate som inte ens har nån flickvän. Hmmm... Ensamhet är skit, tvåsamhet är bra och threesome is the shit. Så måste det vara.
Hur som helst så är det påtagligt i mellandagarna. Egentligen vill jag fan inte ha semester alls.

1. Jag har inte råd att leva på peanuts en och en halv månad.
2. Det finns inget att göra.
3. Det finns INGET att göra.

1½ vecka har passerat och jag har skittråkigt.
AHA! Bara för det kom jag på att jag har 5 böcker att läsa ut. 3 på engelska och 2 svenska.
"The Selfish Gene" av Richard Dawkins. Mycket tung läsning.
Robert Anton Wilsons tungviktare "Prometheus Rising"
Och sist utav de tre, en bok om Lucid Dreaming. En guide till hur du kan medvetet kontrollera dina drömmar.
Av de två svenska står det mellan "I Cirkelns Mitt" av Dan Brown, som jag aldrig läste klart för cirka 2 år sedan...
Och den något skumma boken "Klitty 3 - Mysteriet med den oknullade fittan" av Anastasia Wahl.

Problemet är bara det att... när du är uttråkad blir allting tråkigt. Även de saker du egentligen skulle uppskatta högt i vanligt tillstånd. Så du hittar på konstiga saker att göra. Som igår natt till exempel: Jag funderade på hur det kom sig att friktion från drivhjulen, då du bromsar, på en bil inte går att använda som kraft till styrning. Rent fysiskt. Det tog mig ett tag. Sedan körde jag lite bilspel på Xboxet, kollade på Top Gear och skrattade lite åt Jeremy Clarksons citat då han provkörde en Dodge Viper. "Driving this car is like going out... with a really good mate. It's all fun and laughs, always out for a party... Trouble is, it does have a habit of axe murdering people. So you´re never really relaxed, if you see what I mean?"

Jag drog hem en ljudbok med Jeremy Clarksons alla artiklar han skrivit för London Times. En sorts blogg, if I might.
"The World According To Clarkson" En fantastisk liten källa till glädje; trots att, till min besvikelse, var det inte Jeremy som läste upp den. Det var dubbat. Någon annan brittisk äldre herre läste upp den. Men i varje mening andades den Clarkson rakt igenom. Jag översatte den med hans röst i mitt huvud. Fantastiskt.
Ju mer stilla, lugn och fokuserad jag var, desto bättre blev det. Och där kommer vi till problem nummer 1 i ljudböckernas värld. Det är så trist att ligga still. Men du vet att om du gör något annat så kommer du missa en massa och bli okoncentrerad. Jag är sådan iallafall. Börjar lätt pillra med något annat mitt i showen. Whisky hjälper ganska bra.
En fin, lagrad, rökig whisky säger till min kropp: "Sitt ner och håll käften! Le! Njut!"
Är inte ljudböcker också lite ute? Det är bara singlar, och mammor i långvariga äktenskap som lyssnar på sånt.