SamInTheory

Aaaah! Höst! Vilken fantastisk årstid!
Jag brukade alltid hata hösten. Men nu när jag inte bor på leriga skogsvägar, har jag lärt mig att uppskatta de gula löven och vädret, doften. Vad jag dock aldrig kommer lära mig att tycka om är den ofrånkomliga förkylning som kickar in varje höst.
Ganska rejält dessutom.
Vilket är fine by me. Jag har ju ändå varit förkyld en fjärdedel av mitt liv. Jag är van.
Men nu har jag något som gör min tillvaro mycket, mycket drägligare. En massa ny whisky att dricka upp. :)
De tre senaste dagarna har jag suttit varje kväll och njutit av en single malt. En från Speyside och två typiska Islaywhisky's.
Med andra ord så stör jag mig inte lika mycket på min förkylning.
(Andra whiskyn slinker ner)
Jag nyser och snorar, har feber och harklar mig men en mycket behaglig smak ligger i munnen. Fin och rund eftersmak.

Vi var ute och monterade idag, jag och Stefan. Så började vi prata om sprit och kom in på Galliano. Fan vad länge sedan det var vi drack det, uppenbarligen. Jag var sugen på en Harvey Wallbanger, något så djävulskt, och Stefan längtade efter Hot shot, vilka han inte druckit sedan 90talets slut. Så tanken var att vi skulle handla Galliano idag. Men den fanns inte i Emmaboda och den var slut i Nybro. Typiskt. Får se ifall den finns kvar i Kalmar. De har ju två bolag där.

Åter till förkylningen.
Jag har testat allt möjligt. Gamla huskurer, nya huskurer. Allt utom NinjaLeifs huskur. En dubbel kvadrupel whisky. DVS en 24:a Whisky i ett dricksglas på kvällen.
Saken är den att jag har inte någon blandwhisky. Att köra "Leffekuren" med single malt vore ju en skändning.
Ska se om jag får tag i en Red label billigt av nån polare. Den är bra som fan för allehanda ändamål. Whisky sour, medicin och rengöringsmedel för bilstereoprylar.

Just nu agerar den rengörings- njutningsmedel för min kropp och själ. Slainthe Mhath!