Kommunistmodet


Fy fan vilka fula kläder det finns. Dessutom lika många modekåta småflickor som stolt visar upp slappa, uttvättade linnen med 7 decimeter stora hål i ärmarna. Figurlösa, intetsägande och meningslösa plagg hyllas, medan de kastar syra på den tjej som vågar visa upp sig i något utmärkande. Tjejer är mycket duktigare än killar på att kalla andra av sitt kön för slampa, hora, våp och luder bara vid första anblicken. Kanske är det modemaskineriets försvar mot feministernas slagord om att kvinnan minsann inte ska målas upp som något sexobjekt. Män däremot, får målas upp hur som helst. Måhända har modekreatörerna, som det så fint heter, därför gjort slappa, formlösa och intetsägande kläder och kallat det mode.
Inte vet jag.
Egentligen förstår inte ovan nämnda person inte alls varför det skulle vara intressant att veta något som helst om mode. Än värre att läsa bloggar om saken i fråga. En studie jag gjort (genom att gå igenom topplistade bloggar) visar att just sådana är de mest lästa. Varför?
De saknar allt som jag värderar av en god läsning. Humor, relevans och framför allt, en egen stil.
En kan ju tro att vi lever i en kommuniststat där våra förmyndare bestämmer åt oss och att allt ska vara lika, alla ska ha lika av allt och inget får sticka ut. Eller vänta nu... Det är ju precis så det är.

Köttfärssås


Igår gjorde jag köttfärssås. Det är nästan en högtid för mig.
Vadå? Trodde du att bara för att jag har tråkigt inte kan laga mat?
Det tedde sig som så att Kim och jag var inne i Kalmar och mellandagshandlade.
Kim köpte en ny, skitsnygg jacka, ett par skor (likadana som jag köpte) och en film.
Jag köpte 2 par skor, (Mäkta fina var de) 2 T-shirts och en longsleeve, 2 filmer och en musikDVD med Green Day, ett par sjukligt osexiga och på tok för dyra kalsonger. Humor är min livsstil. Sedan en stekgryta med non stick-yta och lite småskrammel på IKEA och en stor kasse mat på City Gross.

Nu hade jag en god anledning att inviga min nya stekgryta BIG TIME.

Köttfärs á la Sam.
800g nötfärs
200g spansk chorizo
1 paket bacon
2 gula lökar
1 rödlök
Vitlök
Krossade tomater med chili
Tomatpuré
En stor klick fransk senap
En halv flaska rött vin
Lagrad balsamicovinäger
Svartpeppar från kvarn
Salt
Ett par rejäla stänk tabasco
Timjan
Basilika
2 tärningar Mörk oxbuljong
Paprikapulver + en skum amerikansk kryddblandning med röksmak



Det var nog baconen och chorizon som gjorde susen (inkl. senapen). Nu har jag äntligen hittat det perfekta receptet! Den godaste jag någonsin gjort och den godaste jag har lagat hittills. Kim höll på att bli totalt förtvivlad när jag sa "Nu ska det bara puttra i en timme eller två."

Vi smällde varsitt glas Gran Sangre De Toro. Min sista flaska :,(
Men ack så fruktansvärt gott det var.
Nu har jag en jätteportion sallad utan salladsblad kvar i kylskåpet och tre omgångar dödligt god köttfärssås. Smakfestival.

Singel


Jag har funderat på en sak. Fan vad ute det är att vara singel, uppenbarligen. Värre än manchesterbyxor, hår under armarna och blommiga tapeter... nej vänta. Det är ju inne igen. Ah. Skit samma. Nu när alla är upptagna med varandra kan de ju inte gärna ha och göra med en självupptagen, lat och misslyckad sate som inte ens har nån flickvän. Hmmm... Ensamhet är skit, tvåsamhet är bra och threesome is the shit. Så måste det vara.
Hur som helst så är det påtagligt i mellandagarna. Egentligen vill jag fan inte ha semester alls.

1. Jag har inte råd att leva på peanuts en och en halv månad.
2. Det finns inget att göra.
3. Det finns INGET att göra.

1½ vecka har passerat och jag har skittråkigt.
AHA! Bara för det kom jag på att jag har 5 böcker att läsa ut. 3 på engelska och 2 svenska.
"The Selfish Gene" av Richard Dawkins. Mycket tung läsning.
Robert Anton Wilsons tungviktare "Prometheus Rising"
Och sist utav de tre, en bok om Lucid Dreaming. En guide till hur du kan medvetet kontrollera dina drömmar.
Av de två svenska står det mellan "I Cirkelns Mitt" av Dan Brown, som jag aldrig läste klart för cirka 2 år sedan...
Och den något skumma boken "Klitty 3 - Mysteriet med den oknullade fittan" av Anastasia Wahl.

Problemet är bara det att... när du är uttråkad blir allting tråkigt. Även de saker du egentligen skulle uppskatta högt i vanligt tillstånd. Så du hittar på konstiga saker att göra. Som igår natt till exempel: Jag funderade på hur det kom sig att friktion från drivhjulen, då du bromsar, på en bil inte går att använda som kraft till styrning. Rent fysiskt. Det tog mig ett tag. Sedan körde jag lite bilspel på Xboxet, kollade på Top Gear och skrattade lite åt Jeremy Clarksons citat då han provkörde en Dodge Viper. "Driving this car is like going out... with a really good mate. It's all fun and laughs, always out for a party... Trouble is, it does have a habit of axe murdering people. So you´re never really relaxed, if you see what I mean?"

Jag drog hem en ljudbok med Jeremy Clarksons alla artiklar han skrivit för London Times. En sorts blogg, if I might.
"The World According To Clarkson" En fantastisk liten källa till glädje; trots att, till min besvikelse, var det inte Jeremy som läste upp den. Det var dubbat. Någon annan brittisk äldre herre läste upp den. Men i varje mening andades den Clarkson rakt igenom. Jag översatte den med hans röst i mitt huvud. Fantastiskt.
Ju mer stilla, lugn och fokuserad jag var, desto bättre blev det. Och där kommer vi till problem nummer 1 i ljudböckernas värld. Det är så trist att ligga still. Men du vet att om du gör något annat så kommer du missa en massa och bli okoncentrerad. Jag är sådan iallafall. Börjar lätt pillra med något annat mitt i showen. Whisky hjälper ganska bra.
En fin, lagrad, rökig whisky säger till min kropp: "Sitt ner och håll käften! Le! Njut!"
Är inte ljudböcker också lite ute? Det är bara singlar, och mammor i långvariga äktenskap som lyssnar på sånt.

Soc

Det kom nyss in ett vykort ifrån Socialdemokraterna genom brevinkastet.
Så jag öppnade dörren och slängde ut det efter spånhuvet som kastade in det, stängde dörren, låste och gick in i vardagsrummet igen.
Behåll din propaganda. Sossejävel.

RSS 2.0